Go to Top

Tolkning i Sverige

Vi funderade kring tolkning i Sverige och bad Cecilia Wadensjö om hennes kommentar. Cecilia Wadensjö (f.1954) är professor med inriktning på tolkning och översättning vid Stockholms universitet. Tidigare var hon docent i kommunikation på institutionen för språk och kultur vid Linköpings universitet och hon har även varit verksam som tolk mellan svenska och ryska.

Hej Cecilia! Jag läste ur din utmärkta bok “kontakt genom tolk” (sidan 16, andra reviderade upplagan som kom ut i januari 2018) följande:

”Tolken är ofta en nödvändig aktör i de flesta av det moderna samhällets institutioner. För att kunna garantera vård, social service och rättskipning på lika villkor för alla måste därför, som jag ser det, tre viktiga behov tillgodoses. Det första är att det måste finnas utbildade tolkar som kan utföra ett kvalificerat arbete. Det andra är att dessa personer anlitas när de behövs (att man alltså undviker att anlita okvalificerad arbetskraft). Det tredje är behovet av utbildning i kommunikation över språk- och kulturgränser bland människor som arbetar inom olika institutioner”

Om jag inte misstar mig anses det Svenska samhället jämförelsevis som ett föregångsland inom tolkning. Kan du klargöra mer om detta och utveckla kring hur du anser oss kunna bli ännu bättre?

Sverige blev ett föregångsland inom tolkning genom att vara bland de första som införde statlig auktorisation. Sedan 1976 finns möjligheten att bli auktoriserad som tolk. Under årens lopp har antalet möjliga språk ökat. Idag erbjuds auktorisationsprov mellan svenska och 40 andra språk. Kammarkollegiet är den myndighet som organiserar proven och som också har ansvar för ett nationellt register över tolkar. Fortfarande är det långt ifrån alla länder som har ett offentligt sökbart register över tolkar.

Svenska forskare var också tidigt ute med att studera tolkning i offentlig sektor och har därför fått inflytande när det gäller hur tolkning har utvecklats som forskningsområde internationellt. Det kan man läsa om t.ex. i boken Introducing Interpreting Studies av den österrikiske forskaren Franz Pöchhacker.

Tolkutbildning har också funnits länge i Sverige. Kortare kurser förekom redan på 1960-talet, när stora svenska företag rekryterade mycket arbetskraft från utlandet, t.ex. från Finland, Italien, och det land som då hette Jugoslavien. Utbildningen av tolkar har succesivt utvecklats. Idag finns både kortare utbildningar inom folkbildningens organisationer och universitetskurser. På Stockholms universitet kan man studera både konferenstolkning (en ny kurs startar hösten 2018) och tolkning i offentlig sektor

Tolk i offentlig sektor används idag av allt fler för att benämna tolkning som professionell verksamhet. Vi kan jämföra det med den engelska benämningen public service interpreter. Tidigare sa vi oftast kontakttolk. Den benämningen blev vanligt på 1970-talet. Kontakttolk lanserades för att få bort det tidigare begreppet invandrartolk, som ju är missvisande eftersom det pekar ut en part specifikt, trots att en tolk ju alltid, per definition, assisterar två parter. Eftersom kontakttolk ibland kommit att användas för frivilligtolkar och icke-utbildade personer som tar tolkuppdrag (på samma sätt som den engelska benämningen community interpreter) väljer många idag att istället använda tolk i offentlig sektor.

Gällande hur vi kan bli ännu bättre i Sverige behöver naturligtvis de som distribuerar tolktjänster ta sitt jobb på allvar, alltså inte skicka vem som helst på tolkuppdrag, utan försäkra sig om att de som ska utföra tolkuppdrag har relevant tolkutbildning.

Självklart instämmer jag i ditt sistnämnda och vill lova att vi på Syntax tolkservice gör vårt yttersta för att också bidra till förbättring. Tusen tack för ditt svar!

För den som är intresserad är boken “kontakt genom tolk” tillgänglig på: http://www.dialogosforlag.se/bocker/sprakvetenskap/kontakt-genom-tolk.html

%d bloggare gillar detta: